Så sa min treåriga systerson härom veckan då han vandrade i skogen. Jag tycker det är ett så härligt citat, blir glad bara jag tänker på det. :) Bakterien kom för övrigt inifrån skogen och skulle gå och vakta lejonen så att de är kunnolla.
Jag tycker om barn. Barn är så ärliga. De skrattar när de är glada och gråter när de är rädda. Dessutom är de inte fördomsfulla och har inte förutfattade meningar såvida ingen har tutat i dem några. Alla naturliga kommunikationsmedel och instinkter finns kvar. Vi vuxna igen gör allt för att hålla masken. Rädsla och sorg hålls inne. Vi gör det som passar för situationen. Skrattar när det passar, oavsett om vi menar det eller inte. Ibland är det som ett enda lotteri att försöka tolka en vuxen människas beteende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar